Fyrens Dag: En hyllning till sjöfartens väktare och vårt maritima kulturarv
Fyrens Dag är en årlig högtid som firas runt om i Sverige och andra länder för att uppmärksamma fyrar, deras historia, och deras betydelse för sjöfarten. Dagen är en del av Internationella fyrdagen, som infaller den tredje söndagen i augusti varje år.
På Fyrens Dag öppnas många fyrar för allmänheten, vilket ger besökare möjlighet att utforska dessa historiska byggnader, lära sig om deras historia och funktion, samt njuta av utsikten. Det är också en dag för att hylla de fyrvaktare och sjömän som under århundraden har arbetat för att hålla sjöfarten säker. Evenemanget har blivit en populär tradition, där familjer och historieintresserade samlas för att fira maritimt kulturarv. Läs mer här
Lotsplatsens historia
Häradsskär blev officiellt en lotsplats år 1697 och fungerade som en central punkt för sjöfarten i området i över två sekler. Lotsplatsen spelade en avgörande roll för att guida fartyg genom de farliga vattnen i skärgården. Lotsverksamheten pågick i hela 271 år, fram till den 1 augusti 1968, då lotsplatsen lades ner. Nedläggningen tros ha berott på flera faktorer, inklusive de kraftigt höjda lotsavgifterna, minskningen av småfartygstrafik och att skärgårdslotsningen i området nästan helt upphört, i kombination med stationens avlägsna läge.
Lotsningens utveckling
Från 1820 års lotsförordning framgår att lotsar på Häradsskär tjänstgjorde genom att hålla utkik från båken och möta fartyg på havet. Under åren 1873 till 1966 varierade antalet lotsningar mellan 100 och 250 per år. En anmärkningsvärd topp nåddes under andra världskriget, med hela 2649 lotsningar 1942 och 1252 lotsningar 1943. Detta visar på Häradsskärs betydelse under kritiska tider, särskilt när sjöfarten var intensiv.
Lotsar och deras insatser
Den första kända lotsen på Häradsskär var David Eriksson, född 1640. Från 1740-talet och framåt finns detaljerad dokumentation om de lotsar som tjänstgjorde på ön. Ett särskilt minnesvärt ögonblick inträffade 1924 när mästerlotsen J. E. Westerholm och lotsarna A.H. Sandin, G. E. Åman och C. J Lönnberg tilldelades Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutnas medalj. De hedrades för att ha räddat besättningen från skonaren Lydia, som förliste den 13 december 1923. Förutom medaljen fick var och en av dem 70 kronor i premie från Lotsstyrelsen.
Övriga historiska händelser
Häradsskär var också platsen för andra viktiga händelser. År 1830 fick lotsarna rätt att använda betesmarken på ön Ängskärssundet för en ko per hushåll efter slåttern. Denna rättighet upphävdes dock 1894 av kommerskollegium.
År 1888 hölls skola för första gången på Häradsskär, med sex barn som deltog i undervisningen under 71 dagar. Skolan kallades för lotsbarnskola och fungerade fram till 1925, då den övertogs av skolmyndigheterna.
Häradsskärs historia speglar den bredare utvecklingen i svensk sjöfart och skärgårdsliv, med en övergång från ett aktivt fiskeläge och lotsplats till en mer stillsam och historiskt betydelsefull plats.
Fyrens koordinater 58.149433, 16.983765
Häradsskärs historia är rik och sträcker sig långt tillbaka i tiden, med en stark koppling till sjöfart och lotsning. Ursprungligen ett fiskeläge som omnämns redan på 1500-talet, utvecklades Häradsskär med tiden till en viktig lotsplats.
Byggnader och infrastruktur
På Häradsskär fanns ursprungligen sex stugor, var och en utrustad med en bod för förvaring av kläder, matvaror och fiskeredskap. Det fanns också ett fähus för en ko och ett båthus. År 1821 klagade lotsarna i ett brev till lotsverket över att deras stugor var fallfärdiga och begärde att nya byggnader skulle uppföras. Dock blev deras begäran avvisad, och det dröjde ända till 1858 innan lotsverket byggde två nya hus.
Ett av dessa lotsboningshus som uppfördes 1858 finns fortfarande bevarat. År 1895 flyttades dessutom ett boningshus och ett uthus från Håskö till Häradsskär, och en källarbyggnad samt ett uppassningshus från Bokö uppfördes på ön.
